På sista tiden har jag vid samtliga tillfällen då man önskar sig bra väder, haft bra väder. Från och med april till och med idag, tionde september. Alla event, fester, högtider, utflykter har varit fantastiska. Allt har funnits, inget har saknats. När jag minns tilbaka på dagarna, har det bara varit glädje och sol. Eller? Minns jag solens närvaro, eller är det egentligen bara avsaknaden av careface som gjort mig förblindad av molnen. Har jag supit mig in i stunden så pass att vädret har saknat betydelse. Har jag bara tagit dagen som den är, och njutit av ögonblicket, bortsett från det negativa. Har jag äntligen, uppnått den så klyschiga klyschan, njut av dagen? Handlar det om att  inte kunna ta in stunden, eller handlar det om att vädret var dåligt. Beror fester och utflykter på vädret, eller beror det på inställningen?

Kommentera

Publiceras ej