Ingen kan slå den dumma vackra.
Hon tar allt i ett nafs.
Hon fnittrar.
Det är aldrig något tjafs.
Inget ord med innehåll.
Ögon som säger massor.
Men betyder inget.
Fångar dig i sin fåll.
Håller hårt.
Tär dig.
Du tror på storsinne.
Hon tror på dig.
Fnittrar.
Kysser.
Smeker.
Ler.
Steker dina köttbullar.
Tvättar dina lakan.
Lakan du tjänar.
Du sullar.
Flickan värnar.
Om sin man.
Man ser blåa ögon.
Synd att inte du någonsin fann.
Åtminstone en stor och djup spann.
Med liv, och hjärta och själ.
Och glädje och skratt och äventyr.
Dum och vacker.
Har vackra ögon.

Smart och ful.
Har muskler i huvudet och blommor i hjärtat.
Jag sa för en vecka sedan, två tre.
Att inget ingen bättre än mig på att gå dit jag ska.
Och det bästa, för mig, inte för de flesta.
För mig jag är unik. Inte dig lik. Bra bättre bäst.
Jag går, alltid rätt. Aldrig snett. Siktar hela tiden åt höger, samtidigt som vänster och rakt framåt eller bakåt.
Sa jag långt uppåt?
Högt högre högst.


Nu är det höst.
Min röst är stark. Löven är färgglada.
Jag är en karneval. Röd blå grön lila gul. Inte ful. Livet är glatt, grannt, grönt.
Du är grann, bekant. Det är sant. Inte falskt.
Jag älskar när maten ger mig rosor på kinderna.
Livet saknar hinder. Det går alltid att hoppa, eller gå under. Vinden är bara en illusion. En lektion. I att leva.
En reva. Är inget att sörja. Att blunda är att sörja. Titta och le. Det finns för alla en fe.
En dröm. En sann historia. Om dig. Om mig. Kanske idag, kanske imorgon.
Det var kanske igår.
Spelar ingen roll.
Jag var söt, är glad, förblir stark.


Starkare starkast.


PS. livet fungerar inte utan humor, enjoy...