Det är så löjligt att man en dag varje år ska klä upp sig, laga fin och dyr mat, maskera sitt ansikte med kilovis av glitter. Bara för en liten siffra som ändras. Det blir ett nytt år. Varför denna fokusering på siffror? Varför ska det vara så speciellt, nästa år är bara en fortsätting på livet, inget kommer bli annorlunda. Och om det blir det ,är det fortfarande bara en del av livet. Inte en del av 2008/1956/1999.

Fast grejen är att vi älskar att dela upp saker i 2 och 2. Räkna dagar och veckor tills det datum vi fyller 18. Ställa klockan och få panik när vi inser att vi bara har 10 minuter på oss tills 22-nyheterna börjar. Vi älskar siffror i detta sargade land. Att det blir ett nytt år, att en ynka siffra ändras i 2007 till 2008 är stort. Och vi tycker det ska firas. Men det måste vi ju. Det är kul att klä upp oss, det är kul att glittra och inte minst är det kul att äta lyxig mat. Om inte kul så är det i alla fall lite utöver det vanliga - speciellt. Speciella saker är bra och coola.

Dock finns det en hake. Inför speciella saker hetsar vi upp oss och blir fulla av förväntningar. Speciella saker måste vara roliga. Och om det förstörs av någon ynka kyss eller smäll, så gråter vi.

(Skrivet av mig exakt ett år sedan)

Om 24 h är det 2009. Förväntningarna är lika stora som alltid. Gott nytt år kära som okära.