Jag hatar att se par på bio. Jag hatar att se par handla kläder. Jag hatar att se par äta middag. Jag hatar att se par. Men jag älskar att sitta på bio, när det är så där koncentrerat och massor med folk, men man slipper prata. Och jag älskar att åka bil långt, när man kan sitta och stirra ut på fönstret på ingentig och tänka på allting. Och jag älskar att trängas med folk. Mest älskar jag att stå i kö. För då kan man stå och bara titta på alla andra. Men man slipper prata. Jag hatar att vara ensam. Det ger mig panik och ångest.

Jag skulle vilja ha en mindre näsa och tydligare kindben. Jag skulle vilja ha en finare hy och större mer utstående ögon. Jag skulle vilja ha plattare och längre hår, ungefär som Maria har naturligt. Helst brunt sådant. Jag skulle mest av allt vilja att mina lovehandles på höfterna och låren försvinner. Jag hatar min äckliga bristningar på benen. Jag önskar att jag var nån centimeter kortare och att mina bröst var lite större. Annars är jag ganska nöjd. Eller nej förresten, jag skulle vilja ha en bättre hållning.

Jag önskar att jag kunde få lite styr på vad som händer på måndag, helst skulle jag vilja festa med dig och dig och dig. Men jag tror inte det skulle vara så bra, eller så tror jag att du och du inte vill. Jag tror att nyår kommer bli en stor besvikelse och att det kommer leda till två veckors nedstämdhet. Sen kommer jag prata med Vera och då kommer jag inse att livet inte är slut för att jag råkar vara lite ensam. Och så kommer jag göra något stort och bra. För det händer alltid bra saker när jag har pratat med Vera. Jag kanske blir kär eller något dylikt. Troligen så träffar jag min drömprins, men ännu troligare så träffar inte min drömprins mig.

~fast jag vet, jag vet, jag vet det finns inga prinsessor och ändå drömmer jag lite till~

Kommentera

Publiceras ej